Malaysiafrun

Vi var nere en vecka i slutet av september för att hitta boende, ett hus i ett hundvänligt område. Alla fina våningar var oss förvägrade på grund av att vi har HUND. Malaysia, som är ett muslimskt land är inte ett hundvänligt land. Det finns till exempel inga taxibilar som kör hundar här!!!

 

Hans åkte till KL ett par veckor tidigare än mig för att ordna med huset, kvittera till sig en firmabil och för att ordna med alla papper och veterinär som skulle ta emot oss, jag och Ceasar. Det blev en plågsam resa för Ceasar som anlände apatisk i buren utan vatten. Jag har aldrig sett vår annars så livliga glada hund, så lidande och utan gnista och mina tårar gick inte att hejda... I tullen frågade de efter ännu ett intyg som vi inte hade och jag blev livrädd att han inte skulle få komma in. Jag kom att tänka på en ledarskapskurs jag gått, UGL där personligheten bland annat kartläggs och att jag i stressade situationer blir analytisk. Jag tackar för den förmågan i den här situationen och lyckan var total när jag fick öppna buren och krama om Ceasar med Hans vid min sida i Kuala Lumpur.