Boracay - Vårt semesterparadis!
Tjugo år senare skulle vi återvända till "vårt" Boracay. Vi förälskade oss i den lilla ön i Filippinerna som på den tiden varken hade elektricitet, vägar eller bilar. Oj, vad det hade förändrats...Men vad förändras inte på tjugo år. Det var ju dumt att tro något annat, men nu mötte vi ett Boracay som var exploaterat och med väldigt mycket turister (mest lokala och kineser) och det har nog blivit Asiens Cran Canaria. Naturen är dock densamma... Det är fina stränder runtom och vattnet är helt fantastiskt! Maten är toppen, det är billigt och människorna är väldigt serviceminded och trevliga. Våra planer grusades dock av att Hans inte kunde komma med, eftersom han var tvungen att åka till Dallas i USA och jobba en vecka, men jag hade ju sällskap ändå...
Här är vi nu hela goa gänget på paradisstranden PUKA dit man bara kommer sig (än så länge) endast med båt. Jag tycker att vi ser ut som ett gäng "Robinsondeltagare"... Skillnaden är att ingen blir utröstad...
I april startade AirAsia direktflyg till Kalipo, men det var en ganska lång resa ändå. Fyra timmar med flyg, 1 1/2 timme med taxi, färjebåt 20 min till ön Boracay och slutligen en taxi till Resorten. Det gick dock ingen nöd på oss!
Här är vi på väg... äntligen!
Här är vi nu framme vid vårt "hem" i fem nätter, "Boracay Beach Resort" och våra bungalows var byggda i bambu och på verandan fanns en skön hängmatta att vila i. Förra gången vi var här hade vi en tvååring och en fyraåring med oss och jag minns hur Matilda gungade Amanda i hängmattan med sådan fart så hon skrek av skräck!!!
Här avnjuter vi vår frukost och läget är nästan oslagbart...
...Och förstå vad skönt att få läsa "vanliga" böcker igen..
Långa härliga promenader och lite löpning. White Beach är nog cirka 3-4 km lång.
Riktig semester har jag när jag kan gå barfota överallt och få "Sand mellan tårna"!
Sköna dagar i solen med en god bok och massa massage...
...eller titta ut över alla båtar och det vackra vattnet som även här är "femtio nyanser av blått"!
En plats på jorden där romantiken defintivt flödar och var kan det finnas en bättre plats än här på stranden för ett frieri. Vi bevittnade ett kinesiskt par bredvid oss där han bad om hennes hand... Med ett helt gäng båtar där det på seglen står "Will", "You", "Marry", "Me", "EE Ven"? Det kallar jag klass och stil!
Fina Ullis och Peter!
Vi chartrade en båt en dag för att komma ut och få snorkla lite och besöka en riktig paradisstrand som ligger på ön, men fortfarande tar man sig bara dit med båt och det sätter såklart prägel på det fina strandområdet.
Vår båt för dagen.
Mitt ute i ingenstans dyker den här "glassbåten" upp (nedre högra hörnet)...
Här är vi framme vid PUKA-stranden, där vi förutom strand och bad tog en öl och "handlade" lite.
Sista kvällen åkte vi sedan över med segelbåt i solnedgången till Boatstation 3 där Susann och Gordon bodde för en gemensam middag på deras resort La Camilia. Helt underbar himmel och riktigt mysig tur!
De allra flesta var dock kvar på land.
De vackra solnedgångarna var precis som jag minns dom... De gjorde mig verkligen inte besviken!
Kvällarna träffades vi alla för goda middagar och samkväm...
Härligt med segling!
...och snorkling.
På det här hoppfulla sättet säger jag tack för den här gången till Boracay och våra goa vänner som bidrog till att göra min resa hit både avkopplande, spännande, rolig och lite äventyrlig. Jag hoppas få med mig min kära Hans nästa gång...
Kommentarer
Trackback
